380 miljarder i elnätsavgifter 2028–2031: så bromsar Ei:s nya metod höjningarna
Energimarknadsinspektionens nya metod ger elnätsföretagen intäktsramar på cirka 380 miljarder kronor för 2028-2031 – 37 miljarder lägre än med gammal modell. Så påverkas din elnätsavgift.
Energimarknadsinspektionen (Ei) presenterade måndagen den 2 november 2026 en ny metod för att beräkna elnätsföretagens intäktsramar inför tillsynsperioden 2028–2031. Enligt myndighetens preliminära kalkyl blir det samlade utrymmet cirka 380 miljarder kronor – 37 miljarder lägre än om den tidigare modellen hade fått fortsätta.1 Beslutet berör cirka 170 elnätsföretag och sätter taket för hur mycket Vattenfall, E.ON, Ellevio och alla andra får ta betalt av sina kunder de kommande åren. Här går vi igenom vad som ändras, varför det händer och vad det kan betyda för din elräkning.
Vad Ei:s nya metod gör annorlunda
Elnät är naturliga monopol: du kan inte välja nätbolag på samma sätt som elhandelsbolag. Därför bestämmer Ei på förhand hur stora intäkter varje nätföretag får ta ut under en fyraårig tillsynsperiod – det kallas intäktsram. Den nuvarande perioden omfattar 2024–2027. För 2028–2031 har Ei nu lagt fram en modell som ska stoppa det myndigheten beskriver som en systematisk överkompensation av nätbolagen.1
Tre saker ändras i grunden. För det första värderas nätens tillgångar på ett nytt sätt, så att gamla anläggningar inte räknas upp med dagens höga investeringskostnader. För det andra beräknas avkastningen på kapitalet mer stramt. För det tredje införs ett TOTEX-benchmarkingverktyg som bygger på DEA-metod och som jämför företagen med varandra, så att effektiva nätbolag premieras och de dyraste får mindre utrymme.2 Energimarknadsinspektionen remissbehandlade inriktningen hösten 2025 och publicerade följdbesluten under våren och sommaren 2026.2
→ Läs mer: Elnätsavgifterna ses över – så påverkar Ei:s remiss
380 miljarder: så står siffrorna mot varandra
Ei:s avdelningschef Tommy Johansson sammanfattar förändringen kort: "Ökningsutrymmet minskar."1 Men metoden sänker inte avgifterna i absoluta tal – den begränsar hur snabbt de får höjas. Tabellen nedan jämför perioderna.
| Tillsynsperiod | Intäktsram (preliminärt) | Jämförelse |
|---|---|---|
| 2024–2027 | ca 380 mdkr (nominellt) | Beslutad |
| 2028–2031, gamla metoden | ca 417 mdkr | Hypotetisk |
| 2028–2031, nya metoden | ca 380 mdkr | Ei:s preliminära beräkning |
Nominellt ligger alltså ramen för 2028–2031 på ungefär samma nivå som för perioden som nu löper. Skillnaden mot den gamla modellen är 37 miljarder kronor – pengar som annars hade kunnat tas ut av hushåll och företag via nätavgiften.1 Ei pekar också på att nätbolagen har ett outnyttjat höjningsutrymme från 2024–2027 på uppskattningsvis 40 miljarder kronor, men den slutliga siffran blir klar först 2028 när perioden är över.1
Nordens branschorganisation Energiföretagen lämnade in ett remissvar i september 2025 där man var kritisk till flera delar av Ei:s inriktning, bland annat värderingen av tillgångar och nivån på avkastningen.3 Elnätsföretagen har historiskt överklagat intäktsrambeslut till förvaltningsdomstol, och den frågan kommer sannolikt att prövas även denna gång.
Lagen bakom bromsen – 1 januari 2027
Ei kan skärpa sin metod eftersom ellagen ändras den 1 januari 2027. Den nya regeln slår fast att intäktsramen inte får vara större än vad nätföretaget behöver för att driva sin verksamhet.1 Formuleringen är viktig: tidigare hade myndigheten svårare att avfärda bolagens egna kalkyler när domstolarna tolkade regelverket generöst. Med den nya lagen flyttas tyngdpunkten tillbaka till Ei:s bedömning av vad som är nödvändigt och effektivt.
Reformen är en av flera parallella åtgärder. Regeringen tillsatte i juli 2026 en särskild utredare som bland annat ska se över om det bör finnas ett tak för hur mycket nätbolagen får höja avgifterna under en tillsynsperiod – det uppdraget ska redovisas senast den 24 november 2027.4 Parallellt granskar Ei brytavgifter och andra villkor, och nya branschregler för förnybar produktion och energidelning träder i kraft 2027.
→ Läs mer: Nya krav på elnätsbolagen 2027 – så blir din elräkning
Vad det betyder för din elnätsavgift
Elräkningen består av tre huvuddelar: elhandel, elnätsavgift och skatt. Det är nätavgiften som påverkas av Ei:s beslut – inte spotpriset eller det pris du betalar för själva elen. Att intäktsramen inte växer så snabbt som den annars hade gjort betyder i praktiken att månadsavgifterna och överföringsavgifterna höjs långsammare från 2028 än vad de hade gjort med den gamla modellen.
Men flera saker kan ändå dra upp notan. Investeringarna i stamnätet uppgår enligt Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan till cirka 180 miljarder kronor fram till 2035, och de kostnaderna rullar ut i transmissions- och regionnätstarifferna.5 Lokala nätbolag förnyar också sina nät, och dessa investeringar täcks av intäktsramen – de försvinner inte för att metoden stramas åt, utan fördelas över tid.
För dig som konsument betyder det att jämförelser och aktivt avtalsval blir viktigare än förr: nätavgiften kan du inte välja bort, men elhandelspriset kan du. På Elbot ser du aktuella spotpriser per elområde på spotpriser-sidan och kan jämföra elavtal från startsidan.
→ Läs mer: Effektavgiften efter 30 juni 2026 – vad händer med din elnätsfaktura
Återbäring från stamnätet – en parallell fråga
Diskussionen om nätavgifter kompliceras av att Svenska kraftnät samtidigt betalar tillbaka flaskhalsintäkter till kunderna via transmissionstariffen. Det är en separat mekanism som sänker en del av det totala nätpriset när prisskillnaderna mellan elområden är stora. Flaskhalsåterbäringen påverkas inte av Ei:s intäktsrambeslut – men den gör att den faktiska effekten på din elräkning beror på både hur mycket lokala nätbolag får ta ut och hur stora prisskillnader som uppstår i det nordiska systemet.
Vad händer härnäst?
Ei har presenterat de preliminära kalkylerna, men det formella beslutet om varje enskilt nätföretags intäktsram fattas först i oktober 2027.1 Därefter kan bolagen överklaga, och domstolarna har de senaste tillsynsperioderna kraftigt höjt ramarna jämfört med Ei:s ursprungsbeslut. Hur utfallet blir i praktiken beror alltså både på hur den nya lagen tolkas och på hur domstolarna ställer sig till Ei:s stramare värderingsmodell.
För dig som elkund är tidslinjen värd att komma ihåg: lagen börjar gälla 1 januari 2027, ramarna fastställs under hösten 2027, och de nya nivåerna börjar synas på fakturan från 1 januari 2028.
Sammanfattning
Ei:s nya metod för intäktsramar 2028–2031 landar preliminärt på cirka 380 miljarder kronor – 37 miljarder lägre än om den gamla modellen hade fått fortsätta. Metoden sänker inte nätavgifterna i absoluta tal men bromsar hur snabbt de får höjas, och vilar på en lagändring som träder i kraft 1 januari 2027. Beslutet fastställs formellt hösten 2027. Som elkund kan du inte välja nätbolag, men du kan påverka den största posten på räkningen – elhandelspriset – genom att jämföra elavtal på Elbots startsida.
- TT Nyhetsbyrån/TV4, Så ska elnätsavgifterna bromsas
- Energimarknadsinspektionen, Elnätsföretagens intäktsramar och reglering
- Energiföretagen Sverige, Remissvar: Inriktning för reglering av elnätsföretagens intäktsramar 2028–2031
- Regeringskansliet, Ny utredning ska säkerställa skäliga elnätsavgifter
- Svenska kraftnät, Nätutvecklingsplan 2026–2035
Vanliga frågor
När börjar Ei:s nya metod för intäktsramar att gälla?
Metoden används för tillsynsperioden 2028–2031. Lagändringen som gör den möjlig träder i kraft 1 januari 2027, och de formella besluten om varje nätföretags intäktsram fattas hösten 2027. De nya ramarna syns på fakturan från 1 januari 2028.
Blir min elnätsavgift lägre tack vare Ei:s nya metod?
Nej, metoden sänker inte avgifterna i absoluta tal. Däremot bromsar den hur snabbt nätavgifterna får höjas. Enligt Ei blir det samlade utrymmet för 2028–2031 cirka 37 miljarder kronor lägre än med den tidigare modellen.
Vilka elnätsföretag omfattas av beslutet?
Cirka 170 elnätsföretag som står under förhandsreglering, bland dem Vattenfall, E.ON och Ellevio. Reglerna gäller både lokalnät och regionnät.
Vilken lag ligger bakom metodbytet?
En ändring i ellagen som träder i kraft 1 januari 2027. Den slår fast att intäktsramen inte får vara större än vad nätföretaget behöver för att driva sin verksamhet, vilket ger Ei starkare mandat att pröva bolagens kalkyler.
Kan nätbolagen överklaga Ei:s beslut?
Ja. Intäktsrambeslut kan överklagas till förvaltningsdomstol, och det har skett under tidigare tillsynsperioder. Det slutliga utfallet beror på hur domstolarna tolkar den nya lagen och Ei:s stramare värderingsmodell.