Riksdagen sa ja: så fungerar energidelning och nya elmarknadslagen från 2027

Den 15 juni 2026 sa riksdagen ja till regeringens proposition om nya lagar om elsystemet — den största omdaningen av svensk elmarknadslagstiftning sedan 1997 års ellag.¹ Två nya lagverk, en elmarknadslag och en lag om elektriska ledningar, ersätter den gamla ellagen och träder i kraft den 1 januari 2027. Reglerna kring leveransskyldiga sistahandsleverantörer börjar gälla först 1 juli 2027.²

För dig som privatkund handlar det inte om dramatiska prissvängningar i morgon — utan om tre långsiktiga förändringar som ändrar grundförutsättningarna för hur du köper, säljer och delar el: energidelning över fastighetsgränser blir tillåten, anvisade elavtal försvinner, och systemansvaret för stamnätet renodlas till en aktör. Vi går igenom vad du som konsument behöver veta nu, även om effekten kommer först nästa år.

Vad är energidelning egentligen?

Energidelning betyder att en elanvändare ska få "tillgodogöra sig förnybar el som producerats på en annan plats" — så länge båda parterna ligger i samma elområde.¹ Hittills har egenproducerad solel i praktiken bara kunnat nyttoräknas av produktionsanläggningens egen anslutningspunkt. Med de nya reglerna kan en familj som har solceller på sommarstugan i Småland (SE3) räkna av en del av produktionen mot förbrukningen i stadslägenheten i Stockholm (SE3) — eftersom båda fastigheterna ligger i samma elområde.

Tekniskt fungerar det så att elhandelsföretaget drar av den delade elen från konsumentens totalförbrukning på fakturan. Förslaget bygger på det reviderade EU-direktivet om elmarknaden och Energimarknadsinspektionens implementeringsförslag från januari 2025.³

Tre grundkrav gäller för att energidelning ska fungera:

1. Anmälan till elhandlaren — du måste meddela vilken/vilka anläggningar elen ska delas mellan.
2. Ekonomiskt ansvar för obalanser — någon måste ta på sig balansansvaret för avvikelser mellan planerad och faktisk delning. För hushåll sker det vanligtvis via en organisatör eller via elhandlaren.⁴
3. Skatt och nätavgifter betalas som vanligt — avdraget på fakturan minskar inköpt elenergi, men inte elskatt eller elnätsavgifter.

Det är värt att förstå att energidelning inte är samma sak som att sälja överskott till elhandlaren via spotpriset. Vill du fortsatt göra det är det en parallell väg som inte förändras av de nya reglerna — vi har skrivit en separat guide om hur du maxar värdet på överskottsel efter slopad skattereduktion.

Det här försvinner: anvisade elavtal

Den andra stora förändringen rör vad som händer när en hushållskund saknar avtal — till exempel direkt efter en flytt eller efter att tidigare avtal löpt ut utan att ett nytt tecknats. Idag tilldelas kunden ett så kallat anvisat avtal från elnätsägarens utvalda elhandelsföretag, ofta utan att kunden själv är medveten om det. Anvisade avtal har en lång historia av att vara avsevärt dyrare än aktivt valda avtal.¹

Det systemet skrotas. I dess ställe införs en leveransskyldig sistahandsleverantör: marknadens största elhandelsföretag i ett område får skyldighet att leverera el till kunder som hamnar utanför avtalsvillkor, enligt rättvisa, öppna och icke-diskriminerande villkor. Tidsbestämmelserna träder i kraft 1 juli 2027, något senare än övriga delar av lagpaketet.²

Praktiskt råd: vänta inte till 2027 med att aktivt välja ett avtal som passar din förbrukning. Vår guide till att välja elavtal 2026 går igenom skillnaden mellan månadspris, fastpris, kvartspris och mixavtal.

Tidslinje — vad händer när

Datum	Vad händer
15 juni 2026	Riksdagen antar proposition 2025/26:240
1 januari 2027	Nya elmarknadslagen och lagen om elektriska ledningar börjar gälla. Energidelning blir tillåten.
1 juli 2027	Anvisade elavtal försvinner; leveransskyldig sistahandsleverantör tar över.

Implementeringen av Energimarknadsinspektionens detaljerade föreskrifter pågår parallellt. Ei publicerade redan i januari 2025 sitt detaljförslag för hur energidelning ska tillämpas i ellagen, och fortsätter arbetet under hösten 2026 inför ikraftträdandet.³

Vem kan dela el — och vem kan inte?

EU-direktivet och den svenska implementeringen avgränsar deltagarkretsen tydligt. Energidelning är öppen för:

• Hushåll (privatpersoner)
• Små och medelstora företag
• Offentliga organ (kommuner, regioner, statliga verk)

Stora företag och aktörer som har energidelning som huvudsaklig yrkesmässig verksamhet är uteslutna.⁴ Det är alltså inte en väg för en kommersiell elhandlare att kringgå ordinarie elhandelsregler.

Den andra viktiga avgränsningen är geografisk: båda parterna måste ligga i samma elområde. Sverige är indelat i fyra: SE1 (norra Norrland), SE2 (mellersta Norrland), SE3 (Svealand och norra Götaland) och SE4 (södra Götaland). Har du fritidshus i Skåne (SE4) och bostad i Stockholm (SE3) kan du alltså inte dela el mellan dem — gränsen följer elområdesgränserna, inte länsgränserna eller fastighetsindelningen. Du kan läsa mer om elområdena och Aurora-linjen som skiljer SE3 från SE4 i vår översikt över elområden i Sverige.

Vad reformen ändrar i praktiken

Den nya elmarknadslagen är teknisk till sin karaktär — många paragrafer omformuleras snarare än introducerar helt nya rättigheter. Men för konsumenter sammanfaller fyra delar som är värda att hålla isär:

Område	Idag (ellagen 1997)	Från 2027 (elmarknadslagen)
Avtalslös kund	Anvisat avtal hos elnätsbolagets utvalda leverantör	Leveransskyldig sistahandsleverantör (marknadens största i området)
Energidelning	Förbjudet över fastighetsgränser	Tillåtet inom samma elområde
Systemansvar	Delas mellan Svenska kraftnät och stamnätsinnehavare	Renodlas till stamnätsinnehavaren
Balansroller	En sammanslagen balansansvarig	Uppdelad i balansansvarig och balanstjänsteleverantör

Energi- och näringsminister Ebba Busch beskrev paketet i regeringens pressmeddelande som ett sätt att "fortsätta städa i energipolitiken genom att förtydliga systemansvaret och modernisera regelverket".⁵ Det är just städmetaforen som fångar reformen bäst: stora delar är harmonisering med EU-direktivet snarare än konsumentpolitik i strikt mening, men effekterna märks ändå på fakturan.

Praktiska steg för dig som funderar nu

Du behöver inte göra något i juni 2026 — men det finns saker som blir lättare om du börjar förbereda dig:

1. Inventera dina anläggningar. Har du flera fastigheter, är de i samma elområde? Den frågan avgör om energidelning blir aktuellt för dig från och med januari 2027.
2. Se över ditt nuvarande avtal. Om du har ett anvisat avtal idag bör du byta redan nu — du tjänar på det oavsett om de nya reglerna träder i kraft eller inte. Vi går igenom hur du byter i guiden om att spara pengar genom att byta elbolag 2026.
3. Kolla aktuella spotpriser på /spotpriser/ innan du tecknar nytt avtal — alla nivåer skiljer sig kraftigt mellan elområden och variationen påverkar valet mellan månadspris, kvartspris och fastpris.
4. Följ Ei:s föreskriftsarbete under hösten 2026. Detaljerna kring rapportering, mätning och anmälningsskyldighet preciseras i kommande föreskrifter och kommer påverka hur enkelt energidelning blir att administrera i praktiken.

Sammanfattning

Riksdagen antog den 15 juni 2026 propositionen som inför två nya lagar i stället för 1997 års ellag. Energidelning blir tillåten inom samma elområde från 1 januari 2027, och anvisade elavtal försvinner från 1 juli 2027 till förmån för leveransskyldiga sistahandsleverantörer. Du som privatkund behöver inte göra något i sommar — men du tjänar på att förstå tidslinjen, byta bort eventuella anvisade avtal redan nu, och inventera vilka av dina anläggningar som ligger i samma elområde inför nästa år.