Nytt regeringsuppdrag om flaskhalsinkomsterna: så ska överskotten användas 2027–2031

Den 23 september 2026 gav regeringen Svenska kraftnät ett nytt uppdrag: redovisa hur stora överskott av flaskhalsinkomsterna som väntas åren 2027–2031, och föreslå hur pengarna kan användas till nytta för svenska elkunder och elsystemet¹. Uppdraget läggs ovanpå en redan omfattande plan där drygt 200 miljarder kronor i flaskhalsintäkter ska styras mot både nätinvesteringar och sänkta tariffer fram till 2035, och det aktualiserar en fråga som blivit central i den svenska elmarknadsdebatten: får överskottet från prisskillnaderna mellan elområdena någonsin nå fram till hushållens elräkning?

Så uppstår flaskhalsinkomsterna

Sverige är indelat i fyra elområden — SE1 i norr till SE4 i söder — och priset sätts separat i varje område. När överföringskapaciteten mellan områdena inte räcker för att jämna ut utbud och efterfrågan blir priset högre i det område som har underskott, oftast SE3 och SE4. Skillnaden mellan områdespriserna, multiplicerad med det flöde som ändå tillåts passera flaskhalsen, tillfaller systemoperatören som en så kallad flaskhalsinkomst². Under år med stora prisskillnader kan beloppen bli mycket stora, och Svenska kraftnät hade vid ingången av 2026 en balans på cirka 85 miljarder kronor att förvalta.

Vill du fördjupa dig i hur områdena förhåller sig till varandra rekommenderar vi vår guide om elområdena SE1–SE4 och Aurora Line.

Regeringens uppdrag den 23 september i detalj

Uppdraget kommer från Klimat- och näringslivsdepartementet och ska redovisas senast den 14 januari 2027. Svenska kraftnät ska först dokumentera hur mycket av de årliga flaskhalsinkomsterna som behövs för de två användningsområden som redan är tillåtna enligt EU:s elmarknadsförordning 2019/943 — investeringar i överföringskapacitet och åtgärder för att undvika höjda stamnätstariffer. Därefter ska affärsverket räkna fram det förväntade överskottet och lämna förslag på alternativa användningsområden som kommer elkunder eller elsystemet till godo¹.

Uppdraget hänvisar också till en parallell utredning hos Energimarknadsinspektionen (Ei), som ska rapportera sin analys av flaskhalsinkomsternas användningsområden senast den 30 oktober 2026. Ei:s rapport ska ingå i Svenska kraftnäts underlag³. Med andra ord är tidslinjen tät: Ei först i höst, Svenska kraftnät i mitten av januari, och därefter politiska beslut inför tariffbesluten för 2027 och framåt.

EU-reglerna som sätter ramarna

EU:s elmarknadsförordning gör flaskhalsinkomsterna öronmärkta. Grundregeln är att pengarna ska användas för att bibehålla eller öka överföringskapaciteten mellan områdena, till exempel genom nya ledningar, uppgraderingar av stationer eller motköp när flaskhalsar uppstår i realtid. Svenska kraftnät har dessutom fått tillstånd att använda en del av intäkterna för att inte höja — eller till och med sänka — stamnätstariffen, vilket är den avgift som fastighetsägare och elhandelsbolag i slutänden räknar in i konsumentpriset⁴.

Det är just den här inramningen som gör regeringsuppdraget principiellt viktigt: allt som föreslås utöver de befintliga användningsområdena måste rymmas inom förordningens tolkningsutrymme. Ett bredare "elstöd" i traditionell mening är därför inte tillåtet, men åtgärder som stärker elsystemet, sänker nätkostnader eller minskar prisskillnader mellan områden ligger inom ramen.

Det här ligger redan i planen

I april 2026 offentliggjorde Svenska kraftnät en samlad plan för perioden 2026–2035. Den bygger på att den ingående balansen kombineras med prognosticerade nya inkomster, och den summan fördelas därefter på tre kategorier⁵:

Kategori	Belopp 2026–2035 (mdr kr)
Ingående balans 2026	85
Nya inflöden 2026–2035	133
Total tillgänglig summa	218
Varav investeringar i stamnätet	125
Varav sänkta stamnätstariffer	72
Varav övriga kostnader (förluster, underhåll, motköp)	22

Utöver det pågår en löpande återföring till nätkunderna. Svenska kraftnäts styrelse beslutade att energiavgiften under 2026 sänks med motsvarande 80 procent av den energiavgift som togs ut under 2024, vilket återför ytterligare två miljarder kronor till kunderna i stamnätet⁶. Energiavgiften betalas av producenter och regionnätsbolag, men effekten når till slut hushållen via elnätsfakturan — och särskilt kunder i södra Sverige, som betalar de flaskhalsinkomster som samlas in.

En djupare genomgång av investeringsplanen finns i vår tidigare artikel 180 miljarder till stamnätet 2026–2035.

Vad kan det nya uppdraget innebära för elkunden?

Den centrala nyheten i regeringens skrivelse är att man nu efterlyser förslag på användning av det överskott som kan uppstå efter att både investerings- och tariffbehoven är täckta. Vad de förslagen slutligen blir är för tidigt att säga — de ska först arbetas fram av Svenska kraftnät och Ei — men diskussionen har hittills kretsat kring tre spår som ryms inom EU-reglerna: ytterligare sänkning av stamnätstariffen, riktade investeringar för att minska prisskillnaderna mellan SE3/SE4 och norra elområden, samt stöd till stödtjänster som håller frekvensen stabil när kärnkraften revideras eller vindkraften avstannar.

Kortsiktigt påverkar uppdraget inte det pris som visas i din elavtalsjämförelse. Stamnätstariffen är bara en del av elnätsavgiften, och nätavgiften är en av tre komponenter i din totala elräkning tillsammans med elhandelskostnaden och skatter. Rörligt pris följer fortsatt Nord Pools spotpris, och det syns i realtid på sidor som Elbots spotprisöversikt. Vill du se hur olika avtalsformer förhåller sig till varandra i det aktuella prisläget kan du jämföra dem direkt på startsidan. Långsiktigt har uppdraget större betydelse: hur överskotten används 2027–2031 kommer att påverka takten på nätutbyggnaden, storleken på framtida tariffer och därmed vilken del av räkningen som är påverkbar via ditt elavtalsval.

Tidslinje att hålla ögonen på

Det är värt att notera att flera parallella processer landar i samma politiska beslutsfönster kring årsskiftet 2026/2027. Ei:s tillsyn och rapport ska vara klara i slutet av oktober. Svenska kraftnäts styrelse fattar tariffbeslutet för 2027 under hösten, och regeringens tidigare prissäkringsuppdrag — som vi beskriver i Prissäkringsuppdraget 2026 — löper vidare parallellt. Uppdraget om flaskhalsinkomsterna ska rapporteras den 14 januari 2027, och först därefter kan konkreta lagändringar eller styrelsebeslut om nya användningsområden bli aktuella.

Sammanfattning

Regeringen gav den 23 september 2026 Svenska kraftnät i uppdrag att redovisa hur mycket flaskhalsinkomster som väntas överstiga behovet av nätinvesteringar och tariffsänkningar under 2027–2031, och att föreslå hur överskottet kan komma elkunderna till godo. Rapporten ska levereras senast den 14 januari 2027 och bygger på en parallell analys från Energimarknadsinspektionen den 30 oktober 2026. Ramarna sätts av EU-förordning 2019/943, som redan i dag styr pengarna mot ökad överföringskapacitet och sänkta tariffer. För dig som elkund innebär beslutet ingen omedelbar förändring, men riktningen som väljs de närmaste månaderna påverkar både framtida nätavgifter och storleken på prisskillnaderna mellan SE1–SE4. Följ utvecklingen — och håll uppsikt på ditt eget avtal via Elbots jämförelse.