180 miljarder till stamnätet 2026–2035 – så påverkar Svenska kraftnäts NUP din elräkning
Svenska kraftnät investerar 180 miljarder i stamnätet fram till 2035. Vi förklarar vad NUP 2026–2035 betyder för elpriset, nätavgifterna och skillnaderna mellan SE1–SE4.
Svenska kraftnät planerar att pumpa in cirka 180 miljarder kronor i det svenska stamnätet under åren 2026–2035. Nätutvecklingsplanen (NUP) 2026–2035, som presenterades i december 2025, är en av de största infrastruktursatsningarna i modern tid och kommer att forma både elpriset och skillnaderna mellan elområdena SE1–SE4 i över ett decennium. För dig som elkund handlar det ytterst om två saker: hur mycket ström som kan flyttas från norr till söder, och vilken nätavgift som hamnar på din faktura när räkningen kommer.1
180 miljarder på tio år – vad pengarna ska gå till
Enligt NUP 2026–2035 ska ungefär 2 900 km nya ledningar och omkring 40 nya stationer tas i drift under perioden. De årliga investeringarna växer från cirka 9 miljarder kronor 2025 till 20 miljarder kronor per år 2026 och 2027 – en historisk uppväxling som Svenska kraftnät själva beskriver som ett skifte från planering till bygge.1
Fördelningen av investeringarna säger mycket om varför satsningen kommer nu. Nästan hälften handlar om att byta ut ledningar och stationer som når slutet av sin tekniska livslängd, samtidigt som en tredjedel läggs på att förstärka systemet så att mer väderberoende produktion och nya storförbrukare kan kopplas in.
| Drivkraft | Andel av investeringarna |
|---|---|
| Reinvestering i åldrande anläggningar | 45 % |
| Systemförstärkning för kapacitet och stabilitet | 36 % |
| Ny produktion och konsumtion | 14 % |
| Marknadsintegration | 5 % |
Källa: Svenska kraftnät, Nätutvecklingsplan 2026–2035.1
För en elkund som funderar på att byta avtal via Elbots avtalsjämförelse är det värt att komma ihåg att elnätsavgiften är en helt annan post än elhandelspriset. Elhandelsavtalet kan du byta – nätavgiften bestäms av det lokala nätbolaget och påverkas indirekt av vad Svenska kraftnät gör på stamnätsnivå.
NordSyd: 800 MW mer kapacitet mellan SE2 och SE3 år 2029
En av de mest konkreta satsningarna handlar om att lyfta överföringskapaciteten mellan elområde SE2 och SE3. Svenska kraftnät investerar drygt 4 miljarder kronor för att öka kapaciteten från dagens 7 300 MW till 8 100 MW till 2029 – en ökning på 800 MW som motsvarar elförbrukningen i tre mellanstora städer som Uppsala och Örebro.2
I stället för att bygga helt nya ledningar uppgraderas befintliga korridorer med bland annat tio nya seriekompenseringsstationer och shuntkompensering, från Ånge i Västernorrland ner till Ludvika i södra Dalarna.
"Vi uppnår en mycket stor kapacitetsökning på 800 MW på relativt kort tid. Åtgärderna gör att vi kan utnyttja befintliga ledningar i högre grad", sade Daniel Gustafsson, avdelningschef för Kraftsystem på Svenska kraftnät, när planen presenterades.2
Sikte längre fram är ännu högre: hela NordSyd-programmet – Uppsalabenet, Västeråsbenet, Karlstadbenet och Hallsbergsbenet – ska ta överföringskapaciteten upp mot 10 000 MW till 2040, med drifttagning 2033–2035.1
Vad betyder detta för spotpriserna? Ju mer el som kan flyttas söderut från de vattenkrafts- och vindkraftstunga norra elområdena, desto mindre blir prisskillnaden mellan norr och söder när det blåser lite eller när kärnkraften revideras. Svenska kraftnät räknar med att genomsnittspriserna i de södra elområdena SE3 och SE4 sjunker något när åtgärderna är i drift.2
Flaskhalsinkomsterna: 209 miljarder ska hålla nere din stamnätsavgift
Ett ord som allt oftare dyker upp i debatten om elpriset är flaskhalsinkomster – de pengar Svenska kraftnät får in när prisskillnader mellan elområden gör att export- och importflöden begränsas. Enligt myndigheten fanns cirka 65 miljarder kronor i outnyttjade flaskhalsinkomster vid ingången av 2025, och ytterligare 144 miljarder kronor väntas flöda in fram till 2035. Totalt cirka 209 miljarder kronor ska då vara förbrukade när planperioden är slut.3
För perioden 2025–2030 räknar Svenska kraftnät med att ungefär 40 procent av myndighetens totala kostnader finansieras genom flaskhalsinkomsterna – kostnader som annars skulle behöva täckas via stamnätsavgifterna som elnätsbolagen betalar och sedan skickar vidare på din faktura.
"Dessa medel bör komma elkunderna till nytta så snabbt som möjligt, bland annat genom investeringar och sänkta tariffer", har Peter Wigert, ekonomidirektör på Svenska kraftnät, kommenterat användningen.3
Det är dock viktigt att förstå att flaskhalsinkomsterna inte kan användas till "elstöd" i traditionell mening. EU-reglerna binder pengarna till stamnätsinvesteringar och tariffdämpning – och när kassan är tom förväntas kostnaderna åter läggas på nätavgifterna. För en artikel om hur historiska prisstöd fungerat, se Elskatt, högkostnadsskydd och elstöd 2026.
Stockholm rivs och byggs om – 220 kV blir 400 kV
Den enskilt största regionala satsningen sker i Stockholmsregionen, där kapaciteten är hårt ansträngd av växande befolkning, elektrifierade transporter och nya datacenter. Under 2025 fick Svenska kraftnät in anslutningsansökningar för hela 9 000 MW – varav mer än hälften från datacenteraktörer.4
Planen är att stora delar av det äldre 220 kV-nätet successivt rivs och ersätts av ett nytt 400 kV-system. Ny kapacitet väntas dock inte förrän i början av 2030-talet, vilket betyder att effektbrist i huvudstadsregionen kan påverka anslutningsköer och elpriset i SE3 i flera år framöver.1
Även Sydvästra Sverige och Norrland får omfattande investeringar, men av olika skäl: Sydsverige behöver stabilitet i takt med att kärnkraften åldras och vindkraften växer, medan Norrland byggs för att klara industrisatsningar och elektrifiering av befintlig industri.4
Vad betyder NUP 2026–2035 för dig som elkund?
För dig som privatperson märks stamnätsinvesteringarna på tre olika sätt:
- Elnätsavgiften. Ökade investeringar driver på sikt kostnader som elnätsbolagen tar ut. Att flaskhalsinkomsterna tillfälligt dämpar ökningen är en hjälp, inte en permanent lösning.
- Spotpriset. Mer kapacitet mellan SE2 och SE3 minskar prisskillnaderna mellan norr och söder – följ utvecklingen live på Elbots spotprissida.
- Avtalsvalet. Vid stora infrastrukturskiften ökar osäkerheten kring prisrörelser. Om du vill trygga upp med ett längre bundet pris kan det vara läge att jämföra fasta och rörliga avtal på startsidan, och läsa mer i Fastprisavtal 2026 – nya krav på elhandlare.
För den som är extra prisintresserad är det också värt att hålla ögonen på Ei och de kommande intäktsramarna för elnätsbolagen 2028–2031. Där avgörs hur mycket av Svenska kraftnäts kostnader som får skickas vidare till dig som slutkund – oavsett vilket elhandelsavtal du väljer.
Sammanfattning
Svenska kraftnät planerar en historiskt stor upprustning av det svenska stamnätet: cirka 180 miljarder kronor 2026–2035, med 2 900 km nya ledningar, 40 nya stationer och en successiv övergång från 220 kV till 400 kV i Stockholmsregionen. NordSyd-programmet lyfter överföringskapaciteten mellan SE2 och SE3 med 800 MW redan 2029, och siktar mot 10 000 MW till 2040. Flaskhalsinkomsterna på totalt 209 miljarder kronor ska hålla nere stamnätsavgifterna under merparten av perioden, men är förbrukade 2035. För dig som elkund innebär det både en möjlighet till mindre prisskillnader mellan elområdena och en risk för högre elnätsavgifter på sikt – ännu ett skäl att regelbundet jämföra elhandelsavtal och följa det aktuella elpriset i din region.
- Svenska kraftnät, Nätutvecklingsplan 2026–2035
- Svenska kraftnät via TT, Svenska kraftnät ökar kapaciteten från norra till södra Sverige med 800 MW
- Svenska kraftnät via TT, Ökade investeringar i stamnätet och en plan för flaskhalsinkomsterna
- Energi.se, Svenska kraftnäts miljardsatsningar – här byggs mest
Vanliga frågor
Vad är Nätutvecklingsplanen 2026–2035?
NUP 2026–2035 är Svenska kraftnäts tioåriga plan för hur det svenska stamnätet ska byggas ut och förnyas. Planen presenterades i december 2025 och omfattar bland annat 2 900 km nya ledningar, 40 nya stationer och totalt cirka 180 miljarder kronor i investeringar.
Hur mycket investerar Svenska kraftnät i stamnätet fram till 2035?
Sammanlagt cirka 180 miljarder kronor. De årliga investeringarna växer från cirka 9 miljarder kronor 2025 till 20 miljarder kronor per år 2026 och 2027. Ungefär 45 procent är reinvesteringar i åldrande anläggningar, 36 procent systemförstärkning och resten ny anslutning och marknadsintegration.
När ökar överföringskapaciteten mellan SE2 och SE3?
Genom det så kallade NordSyd-programmet ökas kapaciteten mellan elområde SE2 och SE3 från dagens 7 300 MW till 8 100 MW till 2029, en ökning på 800 MW. Fullt utbyggt siktar programmet på uppåt 10 000 MW till 2040.
Vad är flaskhalsinkomster och hur påverkar de min elräkning?
Flaskhalsinkomster är de pengar Svenska kraftnät får in när prisskillnader mellan elområden begränsar elflöden. Enligt myndigheten ska cirka 209 miljarder kronor i flaskhalsinkomster användas fram till 2035, bland annat till att hålla nere stamnätsavgifterna. När kassan är tömd väntas kostnaderna åter läggas på nätavgifterna.
Kommer stamnätsinvesteringarna göra elpriset lägre?
Svenska kraftnät räknar med att mer överföringskapacitet mellan norr och söder minskar prisskillnaderna mellan elområdena, framför allt så att SE3 och SE4 påverkas något nedåt när åtgärderna är i drift. Effekten på det totala elpriset beror dock även på produktion, väder och efterfrågan. Aktuella spotpriser hittar du hos Elbot.
Varför är Stockholms elnät ett prioriterat område i NUP 2026–2035?
Stockholmsregionen har hårt ansträngd nätkapacitet på grund av växande befolkning, elektrifierade transporter och nya datacenter. Under 2025 kom anslutningsansökningar för 9 000 MW, varav mer än hälften från datacenteraktörer. Stora delar av det äldre 220 kV-nätet rivs successivt och ersätts av ett nytt 400 kV-system, med ny kapacitet i drift i början av 2030-talet.